Sammantagen bedömning
I promemorian föreslås en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet och ska gälla för sådan förbrukning som sker under 2025. Förslaget syftar till att stödja företag inom dessa näringar och stärka livsmedelsproduktionen med anledning av den senaste tidens omvärldshändelser. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Bakgrunden till förslaget är den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) där det redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. Tidpunkten för när de olika reformerna ska genomföras anges vara beroende av kommande bedömningar av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet. Om de skatteåtgärder som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, uppges vara beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.
I remissen anges att energi- och koldioxidskatten för 2025 på diesel miljöklass 1 uppgår till 4 451 kronor per kubikmeter, där 2 836 kronor avser koldioxidskatt och 1 615 kronor avser energiskatt. I avsnitt 3 Författningskommentar, anges att en nedsättning av koldioxidskatten medges om 2 461 kronor per kubikmeter bränsle (med start 1 januari 2025, en nedsättning om 2 574 kronor per kubikmeter bränsle föreslås från 1 april 2025) samt att befrielse från energiskatt medges med 1 615 kronor per kubikmeter. I avsnitt 2.3 Konsekvensanalys, under rubriken Effekter för företag, uppges däremot:
Förslaget innebär att skatten på diesel som används för berörda ändamål sänks med ytterligare 2 146 kr per kubikmeter (till totalt 4 076 kronor per kubikmeter) under första kvartalet 2025 och med 2 259 kr under resten av året (till totalt 4 189 kronor per kubikmeter).
Regelrådet menar att det inte tydligt framgår varför denna beräkning verkar skilja sig från de nedsättningar som anförs i förslaget till författningstext. Detta borde tydliggöras.
Omkring 25 000 företag anges omfattas av förslaget och promemorian (tabell 2) innehåller även exempelberäkningar utifrån tre olika typexempel som bedömts motsvara ungefär övre kvartilen, median samt undre kvartilen i förbrukning. Regelrådet ser positivt på att denna typ av exempelberäkning finns med i konsekvensutredningen. Det anförs även att förslaget inte bedöms öka företagens administrativa kostnader nämnvärt.
Avseende förslagets förhållande till EU:s statsstödsregler uppges att nuvarande nedsättningar av skatt på jordbruksdiesel är statliga stöd som beviljas med stöd av GBER[1]. De föreslagna förändringarna ska därmed anmälas till kommissionen i samband med ikraftträdandet.
Enligt Regelrådet innehåller konsekvensutredningen såväl tydligt redovisade beräkningar som de bakomliggande förutsättningarna för nedsättningarnas storlek. Det är särskilt positivt att exempelberäkningar redovisas. Resonemangen redovisas koncist och tillräckligt tydligt (frånsett tidigare anmärkning avseende avsnittet Effekter för företag.
Regelrådet instämmer med förslagsställarens bedömning att förslagen i promemorian lär bidra till den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft och gör bedömningen att konsekvensutredningen, utifrån ärendets förutsättningar, redovisar den information som är nödvändig för att förstå såväl förslaget som dess konsekvenser för företag. Alla delaspekter bedöms därmed vara tillräckligt beskrivna. Regelrådet vill dock framhålla att remissen inte ger en tydlig bild av hur förslaget kan påverka utvecklingen av alternativa drivmedel eller de långsiktiga förutsättningarna för jordbruket. Ett resonemang kring effekter efter 2025 års utgång och vad en eventuell slopad nedsättning hade betytt för branschen hade också bidragit till en bättre förståelse av förslagets konsekvenser på medellång sikt. Sådana aspekter får gärna utvecklas i kommande remisser.
Detta ärende remitterades till Regelrådet före ikraftträdandet av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar och bedöms därför enligt den tidigare förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Regelrådet finner sammantaget att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
[1] KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
