Sammantagen bedömning

Utredningen förslår att vattenbruk läggs till som självständig term i uppräkningen i 7 kap. 16 § 1 i miljöbalken, vilket avser sådana verksamheter som undantas bestämmelserna för strandskydd. Förslaget att lägga till vattenbruket i undantagsbestämmelsen syftar till att vattenbruksföretag inte ska behöva ansöka om dispens, utan i stället kunna använda sig av undantagsbestämmelsen.

För detta krävs dock att den del förutsättningar är uppfyllda, bland annat omfattas enbart byggnader som inte avser tillgodose bostadsändamål, samt under omsättningskrav, varaktighetskrav och ett funktionellt krav. Att verksamheten ska vara en förvärvsverksamhet uppges innebära att näringen ska ge eller vara avsedd att ge ett ekonomiskt utbyte, varför hobbyverksamhet på så vis utesluts. Rekvisitet att byggnaden, anläggningen eller anordningen för sin funktion ska ha fördel av det strandnära läget innebär att den avsedda funktionen hos eller användningen av exempelvis byggnaden eller anläggningen ska gynnas av det strandnära läget.

Över lag presenterar utredningen alternativa lösningar samt redogör för olika för- och nackdelar med olika vis att omhänderta utredningens direktiv.

Förslagen som presenteras bedöms leda till administrativa lättnader eftersom fler verksamheter kommer att slippa ansöka om dispens från strandskyddet och i stället kommer att omfattas av undantag. Antalet företag som påverkas av utredningens förslag uppges dock vara svårt att förutse. Enligt Jordbruksverket finns 91 företag som idag bedriver aktiva vattenbruk, men det anges att förslaget primärt innebär en administrativ förenkling för nyetableringar och för de vattenbrukare som har tidsbegränsade beslut om strandskyddsdispens. Antalet företag som bedriver kombinationsverksamheter där jordbruk kombineras med turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter var 4 900 år 2020[1].

Om förslaget till nytt särskilt skäl för strandskyddsdispens genomförs uppges det medföra en ökad möjlighet för den som bedriver eller avser att bedriva en småskalig förvärvsverksamhet på landsbygden att exempelvis uppföra en byggnad som behövs för verksamhetens bedrivande. Utredningen föreslår att Naturvårdsverket, i samråd med berörda myndigheter, ska ges i uppdrag att ta fram vägledning om tillämpning av bestämmelsen.

Redovisningen avseende vilka administrativa eller andra kostnader som förslaget medför är inte särskilt tydlig, det saknas därtill helt kvantifiering. Utredningen resonerar dock kring detta kvalitativt och framhåller att förslaget bör leda till viss administrativ lättnad samtidigt som man redogör för hur många företag som skulle kunna tänkas påverkas av förslaget.

Regelrådet gör bedömningen att konsekvensutredningen är tillräckligt väl genomförd för en godtagbar bedömning av alla delaspekter, detta trots önskvärda förtydliganden avseende förslagets påverkan på berörda företags verksamhet och administrativa kostnader. Regelrådet hade där önskat en beräkning av tidsbesparingen per företag, exempelvis genom att uppskatta tidsåtgången per dispensansökan eller likande under nu gällande reglering.

Trots en del önskvärda förtydliganden finner Regelrådet att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

[1] Jordbruksverket, Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2020, hämtad 2023-12-06, https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2021-06-17-jordbruksforetagens-kombinationsverksamheter-2020.