Remissen innehåller betänkandet Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Utredningens uppdrag var att kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Utredningen skulle också kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande och vid behov lämna förslag på hur man kan främja att barn får likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass, oavsett om barnet har gått på förskola eller i pedagogisk omsorg.

Det föreslås ändringar i följande författningar:

• kollagen (2010:800),
• Lag (2010:801) om införande av skollagen,
•  Skolförordningen (2011:185),
• Förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen,
• Förordning (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik,
• Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare,
• Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser,
• Förordning (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärarassistenter och
• Förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

Föreslagna ändringar i stort, fritidshem
Utredningen föreslår att vidareutbildning av lärare, VAL, ska förändras på ett sådant sätt att det blir lättare för personer som medverkar i undervisningen i fritidshemmet att delta. Det föreslås också en bestämmelse om lokalernas ändamålsenlighet i skollagen. Det föreslås även förändringar i bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd, där elever som behöver delta i fritidshemmets undervisning som ett led i att nå kunskapskraven nu kan få en möjlighet till det. Utredningen föreslår vidare att ett antal statsbidrag som på olika sätt riktas till skolväsendet ska utvidgas till att även innefatta fritidshemmet eller i ett fall innefatta fritidshemmet i högre grad än idag. Det föreslås en särskild satsning på fritidshemssamordnare hos huvudmännen i syfte att höja kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet. Statens skolinspektion föreslås få ett uppdrag att genomföra en tematisk kvalitetsgranskning särskilt inriktad på det systematiska kvalitetsarbetet rörande fritidshem. Utöver det föreslås ett antal uppdrag till Skolverket på området.

I konsekvensutredningen kopplat till de förslag som lämnas avseende fritidshemmen anges följande. Eftersom VAL riktar sig till yrkesverksamma lärare och personer som är verksamma i undervisningen i fritidshemmet som saknar en behörighetsgivande examen och legitimation, kan förslagen i denna promemoria i ett kortsiktigt perspektiv leda till ett ökat behov av vikarier inom fritidshemmet. Vidare anges att i längden bör ökade möjligheter för obehöriga lärare och personer verksamma i undervisningen i fritidshemmet att nå en behörighetsgivande examen inom VAL leda till att tillgången på behöriga och legitimerade lärare i fritidshem ökar. Med föreslagna förordningsändringar bedöms platserna inom VAL kunna utnyttjas i högre grad vilket i sin tur medför att fler personer som finns i verksamheterna idag blir behöriga och legitimerade. Förslagen anges få samma konsekvenser för offentliga som enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på konkurrensförhållanden för enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte medföra någon ökad kostnad eller i övrigt ha någon påverkan på enskilda huvudmän utöver det som beskrivits ovan.

Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens bedömning att förslagen avseende fritidshemmen inte medför några andra effekter för enskilda huvudmän, än för offentliga huvudmän. Fokus i Regelrådets yttrande kommer därför i det följande att vara på de förslag som lämnas avseende pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg, alternativ 1

Utredningen lämnar två alternativa förslag avseende pedagogisk omsorg, som båda syftar till att främja barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass.

Alternativ 1 handlar om att förtydliga de bestämmelser som styr pedagogisk omsorg. Syftet anges vara att höja verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Om verksamhetsformens kvalitetskrav tillåts närma sig de kvalitetskrav som gäller för förskolan, utan att för den skull låta verksamhetsformerna bli för lika, borde det enligt utredningen leda till att kvaliteten blir bättre och att barnen får den stimulans som krävs för att utvecklas och lära.

Pedagogisk omsorg, alternativ 2

Alternativ 2 innebär att de höjda kvalitetskraven i alternativ 1 antas samt att pedagogisk omsorg också etableringsstoppas. Ett etableringsstopp innebär att verksamheter kan fortgå i många år. Det är för att säkerställa god kvalitet för de barn som under denna tid går i pedagogisk omsorg som utredningens rekommendation är att de föreslagna lagändringarna om ökade kvalitetskrav också införs.

Det framgår av betänkandet att utredningen förordar alternativ 2.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft år 2023[1].

[1] Betänkandet avsnitt 11.9, s. 379. Någon närmare information anges inte.