Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning SWD 2022/358, SWD 2022/359 och SWD 2022/360.
I remissen anges att syftet med förslaget är att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl genom att fastställa mer adekvata, kostnadseffektiva och framtidssäkra regler för fordonsutsläpp. Syftet är också att säkerställa en hög miljö- och hälsoskyddsnivå genom att ytterligare minska utsläppen av luftföroreningar från vägtransporter. Vidare anges att förslaget även kommer att bidra till att uppnå det allmänna målet genom följande tre specifika mål: minska komplexiteten i de nuvarande Euro-utsläppsnormerna, tillhandahålla aktuella gränsvärden för alla relevanta luftföroreningar, förbättra kontrollen av utsläpp vid verklig körning. Förslaget innebär att alla nya fordon, motorer eller ersättningsdelar av kategorierna M1 och N1 som ska släppas ut på EU-marknaden behöver typgodkännas i enlighet med denna förordning från och med den 1 juli 2025, med undantag för fordon av kategorierna M2, M3, N2 och N3, för vilka tillämpningsdatumet är den 1 juli 2027.
Kommissionen beskriver i sin konsekvensutredning tre olika alternativa lösningar, med olika blandning av åtgärder och ambitionsnivåer. Alternativ 3 med medelhöga ambitioner bedöms som det mest proportionerliga för lätta och tunga fordon. Alternativet anses vara det mest ändamålsenliga när det gäller att uppnå de fastställda målen, samtidigt som det är kostnadseffektivt genom att det ger de största hälso- och miljövinsterna för medborgarna till låga regleringskostnader för industrin. Dessutom anses alternativet vara förenligt med lagstiftningen om luftkvalitet, normerna för koldioxidutsläpp och direktiven om trafiksäkerhet.
De totala regleringskostnaderna beräknas till 304 euro per fordon för lätta fordon och till 2 681 euro per fordon för tunga fordon. Under den 25-årsperiod som granskas i konsekvensbedömningen skulle detta leda till en total regleringskostnad på 35,48 miljarder euro för lätta fordon och 17,53 miljarder euro för tunga fordon. Totalt sett bedömer kommissionen att förslaget främst berör stora tillverkare som är verksamma inom fordonsmontering och komponenttillverkning. Det anges dock att det finns 35 små och medelstora företag som bygger specialfordon på grundval av framdrivningssystem som tillverkas av större tillverkare. Förenklade regler föreslås för tillverkare av små serier för att ta hänsyn till de särskilda omständigheter som är kopplade till begränsad produktion.
Vad gäller konkurrenspåverkan anges, trots regleringskostnader för industrin och kumulativa investeringar i samband med normer för koldioxidutsläpp, att förslaget förväntas ha en positiv effekt på konkurrenskraften. Detta beror på nya marknadsmöjligheter som uppstår genom utveckling av nya givare samt kommunikationsprotokoll, cybersäkerhet och tillbehör mot manipulering.
Regelrådet konstaterar att konsekvensutredningen innehåller relativt utförliga beskrivningar av problembild, de föreslagna kraven, berörda aktörer samt förväntade effekter på aggregerad EU-nivå. Såvitt Regelrådet kan se innehåller emellertid inte den konsekvensutredning som har gjorts analyser som tydliggör vad konsekvenserna skulle bli för svenska företag av förslaget. Sammantaget finner Regelrådet att förslaget kommer att ha effekter av betydelse för svenska företag och att hittills gjorda analyser inte ger en tillräcklig bild av sådana effekter. Därför förordar Regelrådet att en kompletterande analys bör göras av konsekvenser för svenska aktörer, inklusive företag, av förslaget.
