Sammantagen bedömning

Folkhälsomyndigheten föreslår nya föreskrifter till följd av att nya krav på upphettade tobaksvaror ska implementeras i svensk rätt. Ändringarna följer av direktivet (EU) 2022/2100 och innebär ett förbud mot upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak, förbud mot andra tillsatser i upphettade tobaksvaror, samt ett krav på att sådana upphettade tobaksvaror som är en tobaksvara för rökning förses med informationstext och kombinerade hälsovarningar. Folkhälsomyndighetens konsekvensanalys, såväl som Regelrådets granskning, utgår från förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.

Regelrådet konstaterar att analysen av alternativa lösningar och nollalternativet är tydliga, pedagogiska och väl genomförda. Vidare beskrivs vilka företag som berörs av förslaget, vilket är positivt eftersom Regelrådet finner en sådan beskrivning av betydelse för att förstå förslagets effekter för företagen. Samtidigt konstaterar Regelrådet att denna beskrivning saknar en del väsentlig information, särskilt vad gäller företag i detaljhandel och distribution, där vare sig antal berörda företag eller storleken på dessa företag framgår av konsekvensutredningen, vilket även är av betydelse för kostnadsbeskrivningen. Vad gäller just beskrivningen av påverkan på företags kostnader och intäkter har myndigheten gjort en tydlig kvalitativ beskrivning. Samtidigt har myndigheten inte beräknat förslagets effekter för företags kostnader, vare sig för importörer, tillverkare eller distributörer. Vidare konstaterar Regelrådet att konsekvensanalysen saknar en redogörelse av förslagets effekter för företags intäkter. Dessa brister gör det svårt att tyda förslagets effekter för berörda företag.

Vad gäller andra relevanta konsekvenser så inkluderar myndigheten en beskrivning av förslagets påverkan på konkurrensen och effekter för små företag i konsekvensutredningen, vilket är positivt då Regelrådet finner att dessa aspekter är särskilt relevanta för att förstå förslagets effekter för berörda företag. Samtidigt konstaterar Regelrådet att det i detta fall inte går att utesluta viss påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag samt att det är angeläget att beskriva förslagets effekter i form av kostnader för små företag, särskilt eftersom myndigheten konstaterar att förslaget kan leda till ökad administration för dessa.

Avslutningsvis konstaterar Regelrådet att konsekvensanalysen saknar en beskrivning av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter samt en beskrivning av när och hur förslaget kan följas upp. Enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar ska en konsekvensutredning innehålla en beskrivning av dessa aspekter. Eftersom förordningen nyligen har trätt i kraft och då arbetet med konsekvensutredningen sannolikt har pågått sedan innan förordningen trädde i kraft, anser Regelrådet i detta fall att det dock inte är någon avgörande brist att dessa beskrivningar saknas.

Regelrådet finner sammantaget att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.