Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag.

Bifogad remissen är förutom själva förordningsförslaget, COM (2022) 304 final, även EU-kommissionens sammanfattande konsekvensutredning, SWD (2022) 168 final. Regelrådet har även översiktligt granskat EU-kommissionens mycket omfattande konsekvensutredning, SWD (2022) 167 final. Regelrådet konstaterar att denna senare innehåller utförliga kvalitativa och kvantitativa redovisningar av förslagets konsekvenser för berörda sektorer och aktörer, såväl på EU- som medlemsstatsnivå.

Regelrådet noterar att regeringen i sin faktapromemoria till riksdagen 2021/22:FPM114 anger att berörda statliga myndigheter har tagit fram underlag för preliminär bedömning av förslagets konsekvenser. Utifrån myndigheternas preliminära analyser bedömer regeringen att förslaget kan komma att medföra påverkan på livsmedelsproduktionen och jordbrukets driftsinriktning, samt en negativ påverkan på virkesförsörjningen och andra råvaror från jord- och skogsbruket. Det anges vidare i faktapromemorian att regeringen ser brister i kommissionens analys av konsekvenserna för livsmedelsproduktionen och saknar en analys av målkonflikter mellan olika markanvändning, exempelvis mellan skogsbruk och restaurering av beskogad jordbruksmark. Det anges även att regeringen bedömer att kommissionens redovisning underskattar kostnaderna för Sveriges genomförande av förslaget, samtidigt som det bedöms generera betydande nyttor som behöver vägas in i en samlad samhällsekonomisk konsekvensanalys.

Regeringen anger i promemorian att det behövs en fördjupad konsekvensbedömning av lagstiftningens påverkan på livsmedelsproduktionen, försörjningen av kritiska råvaror, den fysiska planeringen, förnybar energiförsörjning inklusive påverkan på vattenkraften samt utbyggnad av elnät, liksom förutsättningarna för byggande av bostäder. Det anges vidare att det behövs fördjupade analyser av förslagets påverkan på förutsätt­ningarna att öka kolsänkan och klara Sveriges åtaganden enligt LULUCF (utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning) för att säkerställa att det inte införs en dubbelreglering eller överlappande regelverk på området. Därutöver behöver en eventuell påverkan på tillgänglig skogsråvara analyseras och hur detta i sin tur kan påverka energiproduktion från hållbart producerade biobränslen. Det anges att analyser av förslagets konsekvenser kommer att fördjupas under sensommaren och hösten 2022 samt att en analys av statsfinansiella kostnader pågår.

Mot denna bakgrund bedömer Regelrådet att arbetet med framtagandet av en nationell kompletterande konsekvensutredning är på god väg, vilket är positivt, då en sådan utgör ett avgörande stöd i förhandlingsarbetet. Det är vidare viktigt att den kompletterande konsekvensutredningen vid behov uppdateras under förhandlingarnas gång. Det är även positivt att överväganden kring preliminära svenska ståndpunkter i förslagets olika delar redan i faktapromemorian är relativt utförligt beskrivna, vilket underlättar för inhämtande av synpunkter från berörda aktörer. Regelrådet vill i detta sammanhang understryka vikten av att regeringen och myndigheterna samråder med företag och branschorganisationer inom de berörda sektorerna i det fortsatta arbetet med den kompletterande nationella konsekvensutredningen. Utredningen bör innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.