Regelrådet har fått en förfrågan om att yttra sig över rubricerade förslag. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför granskat EU-kommissionens konsekvensutredning, SWD (2023) 417 final. Regelrådet har även granskat själva förslaget till direktiv, COM (2023) 416 final.
Bakgrund, innehåll och syfte
Enligt en rapport från EU-kommissionen bedöms ungefär 60–70 procent av EU:s mark vara i dåligt skick, och utvecklingen går åt fel håll[1]. För att vända utvecklingen antog kommissionen i november 2021 en ny markstrategi för 2030 (Soil strategy for 2030)[2], där begreppet markhälsa är centralt. I strategin, som är en del av den Gröna Given (European Green Deal), presenteras kommissionens mål för markskydd på kort och lång sikt. Visionen är att alla Europas markekosystem ska vara friska och motståndskraftiga senast år 2050. För att uppnå visionen krävs enligt strategin stora insatser för skydd av markhälsa, hållbar markförvaltning och återställande av mark.
Det föreliggande förslaget på direktiv grundar sig i markstrategin för 2030. Det adresserar flera områden som berör skydd av mark, såsom markövervakning och rapportering av markdata, hållbar markförvaltning, förorenad mark, ianspråktagande av mark samt åtgärdsprogram. Målsättningen med förslaget är att skydda och återställa alla marker i EU till år 2050, med särskilt fokus på bristen på tillförlitliga och jämförbara data om markhälsa, bristen på övervakning, hållbara åtgärder för markförvaltning samt förorening och återställande av mark.
I dagsläget finns ingen särskild EU-lagstiftning kring markhälsa. Kommissionen anser att lagstiftning är nödvändig för att ge marken samma rättsliga skydd som luft och vatten och för att kunna åstadkomma förbättringar. Stärkta åtgärder genom lagstiftning behövs även för att nå fastlagda EU- och internationella mål. Kommissionen menar att åtgärder på nationell nivå har visat sig vara otillräckliga och lett till stora skillnader mellan medlemsstaterna beträffande skydd för miljö och hälsa, vilket kan snedvrida den inre marknaden och leda till illojal konkurrens mellan företag. Vidare anges att målen med förslaget bäst kan nås genom lagstiftning på EU-nivå, särskilt mot bakgrund av problemets omfattning och dess betydande effekter som berör alla länder, över nationsgränserna. Genom att agera på EU-nivå kan åtgärderna bli mer effektiva och ändamålsenliga.
Läs hela yttrandet i bifogad fil nedan.
[1] European Commission (2020), “Caring for soil is caring for life”.
