Regelrådets bedömning

Regelrådet ska bedöma om förslagets konsekvensutredning uppfyller kraven som ställs i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Om ett förslag inte anses medför effekter av betydelse för företag kan Regelrådet svara på en remiss med så kallat kanslisvar där Regelrådet inte bedömer konsekvensutredningen. Om ett förslag som remitterats till Regelrådet inte anses medför effekter av betydelse företag bör det tydligt motiveras. I detta fall anser Regelrådet att förslagsställaren bedömt att förslaget kommer ha effekter av betydelse för företag och en konsekvensutredning enligt 6 och 7 §§ i nämnda förordning ska därmed göras. Regelrådet kan konstatera att den konsekvensutredning som finns i remissen inte uppfyller kraven på en sådan. Visserligen framgår förslagets bakgrund, syfte och effekter om ingen reglering kommer till stånd. Men enligt Regelrådets bedömning saknas tillräckliga beskrivningar för övriga delaspekter. Framför allt anser Regelrådet att konsekvensutredningen inte svarar på frågan om hur företagen inom industri, bygg och handel påverkas av att deras verksamhet nu kan omfattas av beredskapssektorn och myndigheternas uppdrag för svensk beredskap. Det anges till exempel att förslaget väntas öka försörjningsberedskapen inom industrin, bygg- och anläggningssektorn och viss del av handelssektorn men det är inte tydligt vad ökad försörjningsberedskap innebär för företagen, eller om det är något följer av direkta krav på företagen eller om det skulle ske på frivillig basis. Vidare beskrivs inte berörda företag utifrån bransch, vilket Regelrådet anser vara av vikt givet att utredningen föreslår en ny beredskapssektor. Det beskrivs inte heller hur berörda företags kostnader, tidsåtgång eller verksamhet kan komma att påverkas av till exempel ökad uppgiftslämning eller hur förslaget hur det kan påverka konkurrensförhållandena för berörda företag.

Utifrån vad som framgår av delbetänkandet anser Regelrådet att förslagsställaren beskrivit hur förslaget anses vara angeläget och får anses vara tydligt att förslaget är en del av en större helhet som kommer presenteras vid utredningen slutbetänkandet. Regelrådet skulle därmed kunna dra slutsatsen att en konsekvensutredning med beskrivningar om hur detta samt kommande förslag kan komma att påverka berörda företag kommer inkluderas i det kommande slutbetänkande. Men Regelrådet anser det inte tydliggjort om det är förlagsgivarens intention eller om det enbart saknas en motivering till att beskrivningarna inte gjorts i denna remiss.

Regelrådet anser det tydliggjort att uppbygganden av svensk försörjningsberedskap är en komplex uppgift och konsekvenserna av de förslag som ställs inte alltid kan konkretiseras fullt ut som i konventionella regelförslag. Men den aktuella frågan om vad beredskapsregelverken i del och samlat kan innebära för näringslivet eller i denna utredning direkt berörda företag besvaras inte av detta delbetänkande. Regelrådet anser att denna utredning, liksom tidigare utredningar där näringslivets roll i uppbyggnaden av svensk beredskap, gjort mycket tydligt vilken väsentlig betydelse svenska företag har för beredskapen i fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig, se till exempel utredningens bedömning på s. 34. Regelrådet menar att det därför också är av vikt att företagen ges möjlighet att förbereda sig för vad det en kris eller höjd beredskap innebär mer konkret, som tydliggörande om vilka regelverk och vilka rättigheter och skyldigheter som gäller, var informationen ska komma från och vilka kraven är på förberedelserna för eventualiteterna. Regelrådet har i närtid även granskat andra utredningar[1] och anser att ingen utredning närmat sig frågorna på ett konkret sätt. Regelrådet menar att det är mycket angeläget att detta görs.

Det finns enligt Regelrådet flera relevanta perspektiv att beskriva i kommande konsekvensutredningar. Till exempel hur de olika scenariona om kris eller höjd beredskap kan ställa olika krav, hur olika typer av företag, vad gäller bransch eller storlek, kan ha olika roller och påverkas olika av beredskapsregelverken, hur dialogen med företagen ska arrangeras eller vilken typ av information som företagen kan behöva lämna över för de återkommande beredskapsanalyserna. För den sista delen anser även Regelrådet att den analysmodell som föreslås betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50) är relevant. I Regelrådets yttrande över den tillhörande konsekvensutredningen framgår önskade förtydliganden som även kan vara relevanta för den nu aktuella utredningens arbete framöver. Det finns också ett behov av att förtydliga hur företagen påverkas av uppbyggnaden av svensk försörjningsberedskap, oavsett om det handlar om nya regler och skyldigheter eller att äldre regler ånyo börjar tillämpas. Om effekterna av kommande förslag inte kan förtydligas bör det tydligt motiveras och Regelrådet rekommenderar också att en tydlig plan görs för hur konsekvenserna för berörda företag ska förankras.

[1] Se Regelrådets yttranden över En modell för svensk försörjningsberedskap (RR2023-223) och Livsmedelsberedskap för en ny tid (RR2024-43).