Den nya förordningen, trädde i kraft den 6 maj, innebär en del förändringar av vad en konsekvensutredning ska innehålla och ställer bland annat krav på beräkningar av förslagets eller beslutets kostnader och intäkter för företag.
Den nya förordningen innebär också ett fokus på uppföljning av lagstiftningen, då konsekvensutredningar ska innehålla en beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslaget eller beslutet kan utvärderas. Konsekvensutredningar för de förslag som handlar om genomförande av EU-direktiv i nationell rätt, och som går utöver direktivets miniminivå, ska numera också innehålla en redogörelse för skälen till detta.
Vad gäller övriga ändringar så går ansvaret för metodutveckling, vägledning och utbildning över till Ekonomistyrningsverket (ESV) från Tillväxtverket. Däremot ska ESV samverka med Regelrådet avseende förslag till föreskrifter och allmänna råd som kan få effekter av betydelse för företag. Ytterligare information kommer att publiceras av ESV.
Sammantaget innebär den nya förordningen en rad ändringar som förslagsställare behöver ta hänsyn till i sina konsekvensutredningar framöver, såväl som Regelrådet i sin granskning. Förordningen träder i kraft 6 maj, men tillämpas inte för kommittéer och särskilda utredare som tillkallats före ikraftträdandet.
